Pauli fägnad och nit om Evangelio.
 

Paulus och Timotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare. 

Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo. 

Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder; 

Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje; 

Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu; 

Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag; 

Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene. 

Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo; 

Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd; 

Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag; 

Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof. 

Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång; 

Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra; 

Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga. 

Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening. 

De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse; 

Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse. 

Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill. 

Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp; 

Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död. 

Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning. 

Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall; 

Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore; 

Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull. 

Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd; 

På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder. 

Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro; 

Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi. 

Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull; 

Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig.